Bara några snabba ord

Hej, svejs! Ja, jag började ju jobba igår och det gick i 180 från start. Kändes dock kul och han som ska lära upp mig, BG (Bengt-Göran), har mycket humor så vi skojade mycket. Trots att de inte har så många gäster nu är det mycket att göra. Uppstart efter vintervilan, kan man säga.

Jag kommer nog att jobba mycket i köket verkar det som. Egentligen skulle jag ha manglat lakan också igår, men det hanns inte med. Man får inte ha med sig egen mat dit så det ska alltid finnas personalmat som de anställda kan ta av. Jag kommer att ägna en del tid åt att laga upp sån. Men då måste köket vara ledigt, så att säga, så jag får göra det när BG inte håller på med någon matlagning. Jag kommer att laga sån mat som han gör sen också, men det blir när de startar med sommarmenyn. Eftersom de satsar på lokalproducerade produkter är det varor de inte har kunnat få hem än så det dröjer lite till innan den är igång. Igår var det ett litet sällskap som kom och åt lunch, men normalt har de ingen lunchsevering. Den måste alltid förbeställas om man vill äta mitt på dagen där. Så köket var lite extra upptaget igår.

Jag tror att Marianne, som anställde mig, har glömt att vi sa att jag skulle börja på 6 timmar per dag, för nu är det heltid som gäller. Faktiskt jobbade jag 8,5 timme igår. Men jag låter det vara så tills vidare. De verkar vara väldigt flexibla med allt så jag tror att bara jag säger till om det blir för mycket går det att justera sen. Anställningen är per timme så det förenklar ju flexibiliteten. Marianne säger att den som jobbar mest ska också ha mest betalt!?

Som avslutning vill jag dela med mig av ett tips jag nyligen fick av Pia. Jag frågade henne om råd med hur jag ska göra med a-kassa och arbetsförmedling framöver. Alltså om jag ska skriva ut mig eller inte. Självklart har jag kontaktat båda och jag kan göra som jag vill. Hon sa att jag ska gå efter känslan. Vad som känns bäst för mig att göra och vad som ger mest frihetskänsla. Alltså inte blanda in huvudet i beslutet. Och som hon sa, när man går på känsla vet man direkt, utan att behöva tänka efter. Vilket hon har helt rätt i! Prova gärna själv om de velar mellan flera alternativ. Vad som KÄNNS rätt är det som ÄR rätt just nu.

Nähä, nu måste jag äta färdigt här innan jag ska åka. Arbetstiderna är väl lite så där nu i början, 12.00 till ca 20.30, men det kan komma att variera framöver. Jag får se hur jag gör med bloggandet under sommaren. Kanske blir på lite olika dagar. Ha det gott!

Mest blaj idag…

Hej, svejs! Idag är jag faktiskt lite upprörd när jag sätter mig här vid datorn. Och det för något jag egentligen inte behöver engagera mig i. Men jag tänker ändå berätta vad det handlar om, för jag har ju tänkt försöka stå upp mer för det jag tror på och som är viktigt för mig. Det hela handlar om ett blogginlägg i en blogg som jag säkert har läst i över 10 år. Jag gillar hon som bloggar, även om hennes livsstil är helt annorlunda mot min. För ett tag sedan skrev hon ett upprört blogginlägg där hon berättade att hennes dotter (som jag tror blir 30 år i år), för några år sedan berättade att hon hade blivit utsatt för våldtäkter av en närstående under hela sin uppväxt. Så pass att hon har både fysiska och psykiska men av det.

I inlägget kunde man förstå vem som hade gjort övergreppen, även om inga namn nämndes. Brottet är preskriberat och personen alltså inte dömd för något. Den närstående har stämt bloggerskan för förtal och hon ska betala ett skadestånd på 90 000 kr (närmare 100 000 med ränta). Hon har många läsare till bloggen och många föreslog att hon skulle starta en insamling men hon tvekade eftersom en insamling redan har gjorts. De pengarna gick emellertid till dotterns terapi. Hur som, en ny insamling startade men det är många som är irriterade på att hon lever ett relativt lyxigt liv och gör en del skönhetsbehandlingar (som hon aldrig hycklar med utan är väldigt öppen med vad hon gör), och ändå ska ta emot pengar från oss som läser bloggen. Det är här jag tycker det blir väldigt konstigt. För mig handlar det inte ett dugg om pengarna och om hon själv har råd att betala skadeståndet eller inte. För mig handlar det om att man visar sitt stöd och att man inte tycker det är okej att det kan gå till på det här sättet. Att man retar sig på att hon kan leva ett lyxigare liv än en själv tack vare bloggen, och en nätbutik hon driver, tycker jag blir väldigt skevt i det här sammanhanget. Jag tycker inte alls det handlar om det. Självklart gör alla som de vill och jag swishade i alla fall 50 kr för det kändes rätt för mig.

Oj, det blev en lång parentes om ingenting alls egentligen! Nåja, det känns inte som jag har så mycket att skriva om idag så det får stå kvar så fyller det ut i alla fall! 😀 Igår var jag och skrev anställningskontrakt och kollade in min blivande arbetsplats lite mer. Det kändes väldigt bra, när jag åkte därifrån, och det ska bli riktigt roligt att börja jobba. Jag träffade ett par personer ur arbetsstyrkan och de verkade väldigt trevliga. En kille som jobbar lite som allt-i-allo sa: “Här har vi roligt när vi arbetar!” Det var så kul att sa det och det kändes som jag behövde höra det på nåt sätt. Jag är fortfarande lite nervös för att jag ska klara av att laga “fin” mat men jag får tro på att jag blir upplärd på ett bra sätt. Jag kommer att börja i slutet på nästa vecka, så jag vet inte hur det blir med bloggandet nästa helg! Troligen jobbar jag lördag kväll, men jag vet inte ännu för jag har inte fått något schema.

Ett tag nu har jag känt det som att allting har stått relativt stilla, men nu verkar det som om många saker händer på en gång. Som det brukar vara! I veckan blev den blivande veden körd hit och idag var hyresvärden och hans fru här och vi hjälptes åt alla tre en stund. Det finns en maskin här som både kapar och klyver veden och ett långt transportband också. Så ganska mycket blev gjort, men så hände något med maskinen så nu funkar den inte. Jag var inte med just då så jag vet inte exakt vad som hände, men det verkar vara något elektriskt. Det blev ungefär en fjärdedel gjort så vi får se när maskinen blir lagad och resten kan köras. All ved är inte till mig utan det är fler som ska ha av den sen. Men jag vet inte om jag kanske ändå måste köpa lite ved som redan är torr, för de björkar som vi klöv nu måste ju ligga till nästa år innan de är torra. Granveden torkar dock fortare men det är mest björkved. Får forska lite i det hela. Det är mysigt att elda med ved men mycket pyssel med det också!

När jag skrev om att vara lite upprörd tänkte jag på en sak som jag läste nyligen. I en Allt om Mat tidning från 1975 hittade jag en artikel om en läkare som, i slutet på 1800-talet, fick en unik möjlighet att studera hur matsmältningen fungerar. Det var en man som blev skjuten i magen och den här läkare trodde mannen skulle dö inom en halvtimme. Mannen överlevde dock (och blev i själva verket nästan 80 år gammal) och hålet i magen läkte aldrig ihop helt utan läkaren kunde studera hur magen tog hand om det mannen åt. En sak som läkaren kunde konstatera var att om mannen var arg eller upprörd när han åt, fungerade matsmältningen sämre. Det är ju egentligen jätteviktigt! Jag blev, som jag skrev, lite upprörd förut och det var precis när jag hade ätit så det var nog inte optimalt för matsmältningen. Eftersom jag äter ensam, för det mesta, sitter jag och läser när jag äter och jag får nog se till att läsa något roligt eller glatt i stället. Eller i alla fall något neutralt så jag är lite snäll mot magen. 🙂

Nä, det blir inget vettigt skrivet idag, känner jag. Jag sov ganska illa i natt, för mycket som snurrar i huvudet, och nu känner jag att jag börjar bli riktigt trött. Så jag önskar er alla en trevlig vecka så får vi se när jag bloggar nästa gång. Ha det gott!

Varför man har sötsug och mer kost och hälsa

Hej, svejs! Jag hade egentligen inte tänkt att skriva mer om det jag skrev om förra veckan, men det har snurrat en massa tankar i huvudet så det får bli ett inlägg till. Du som inte är intresserad får låta bli att läsa helt enkelt! 🙂 När jag har tankar som liksom inte lämnar huvudet, kan det ibland vara att skriva ner dem som är enda sättet att få bort dem. Annars fortsätter de att gå runt och runt. Så jag tänkte att jag skriver utifrån ett scenario där någon kanske vill förbättra sin kosthållning lite. Jag kommer fortsätta att utgå från Anthony Williams (Medical Medium, MM i fortsättningen) kostplan och rekommendationer för de känns riktiga för mig. Det här lär bli ett långt inlägg…

Vid något tidigare tillfälle skrev jag att jag själv inte är fanatisk med maten, utan jag kan äta lite sånt som inte är det allra bästa för mig någon gång ibland. Det jag däremot är mer noga med är varifrån informationen om mat och näring kommer. Jag har svårt att tro på personer som inte kan höra den gudomliga vägledningen som MM gör. Det vill säga “experter” på diverse dieter, hälsokurer och liknande. För mig är MM:s information sann, trots att jag inte har några “bevis” för att det är så, och anledningen till att jag har så svårt att lita på annan information är helt enkelt att vi människor förstår så lite om hur både vi själva och allt det vi äter fungerar. Ska man lyssna på forskare så tror jag det är jätteviktigt att ta reda på vem som har beställt, och betalat, forskningen. Många retar sig ju på att människor tjänar pengar på det de gör, och självklart tjänar MM pengar på de böcker han säljer. Den mesta informationen finns dock gratis på sociala medier där han lägger ut inlägg, ibland flera, varje dag. Man kan också låna böckerna på bibliotek om man inte vill bidra till hans inkomst. Jag vill passa på att påpeka att MM själv absolut inte har något emot forskning och vetenskap utan han tycker det är spännande områden. Det här är något som gäller bara för mig. Jag förstår att det kan vara korkat av mig att bli så enkelspårig i det här för det kan självklart finnas fler människor än MM som har riktig information. Men just nu är det så här. Kanske kommer jag att ändra mig i framtiden! 😀

Bild bara för att liljekonvaljer är fina! 🙂

Om man vill börja väldigt enkelt, och bara förändra några små saker i sin diet, så skulle jag rekommendera att föra in mer grönsaker och frukt. Alla grönsaker, frukter och bär är jättebra för oss, och det är toppen om man kan äta så mycket som möjligt färskt och gärna ekologiskt odlade grödor. Tycker man om torkad frukt är den också bra men se till att det verkligen bara är torkad frukt och inga tillsatser. Det är bra att dricka lite extra just för att frukten är torkad. I stort sett alla människor behöver få i sig mer vätska och då gärna vatten med citron, lime eller gurka i. Det gör att vattnet återställer vätskebalansen i kroppen på ett effektivare sätt. Färsk frukt innehåller olika sorters vatten som kroppen tar upp på olika sätt. Kokosvatten är också riktigt bra att dricka bara det inte är rosa. Frysta grönsaker, frukter och bär funkar jättebra när det är svårt att få tag i färskt.

Att äta mycket potatis (utan fett till), sötpotatis, squash och pumpa är bra. Alla sorters sallader/bladgrönt är nyttiga (speciellt spenat). Ät gärna även mittnerven i, till exempel, grönkål för de har sin speciella näring. Sparris och selleri är väldigt nyttiga liksom brysselkål och gurka (tro det eller ej!). Ångkoka helst de grönsaker du inte vill äta råa men sötpotatis och pumpa tycker jag blir bäst att ugnsbaka. Svamp är också bra och nyttig mat liksom alla sorters groddar och alla sorters lök. De frukter han framför allt framhåller är äpplen (helst röda), päron, bananer, papaya och alla sorters meloner. Men, som sagt, all frukt är bra för kroppen.

Vill man inte sluta äta protein från djur så behöver man inte göra det men det är bra att begränsar sitt intag till en gång om dagen. Griskött är väl det enda kött MM inte rekommenderar alls eftersom det innehåller för mycket fett. Vill man äta fisk är vildfångad bäst. Odlad fisk växer upp trångt, på små ytor och drabbas lätt av sjukdomar. Därför behandlas de med antibiotika och giftiga kemikalier hälls i vattnet där de hålls instängda. Även om tillverkarna säger att fiskköttet är okej kan vi få i oss gifter via det.

Det organ i kroppen som kanske kämpar mest för oss är våran lever. Den tar emot och behåller alla möjliga gifter, mediciner, patogener och annat och kan därför inte jobba optimalt. Levern har sin egen intelligens och den lär sig våra vanor och är förberedd när den vet att det kommer komma skräpmat att ta hand om. Min lever har garanterat koll på att jag dricker kaffe varje morgon vid åtta, halv nio ungefär. 🙂 Levern “går och lägger” sig när vi gör det och vilar några timmar. Vid tre, fyra på morgonen “vaknar” den och börjar städa. Om vi då äter något fett, sen när vi äter frukost, får den genast avbryta städningen för att ta hand om fettet. Så om vi vill hjälpa levern låter vi bli att äta fett på förmiddagen. Senare på dagen har den större kapacitet att ta hand om fettet, men det är fortfarande bra att äta så lite som möjligt. De fett-sorter som är okej, i små mängder är kokosolja, avokado, avokadoolja och olivolja. Kom ihåg att nötter och frön innehåller mycket fett så det är bra att inte äta alltför mycket av det.

Man kan gärna starta dagen med att dricka en halvliter citronvatten. Helt enkelt pressa en halv citron i en halvliter kallt vatten och dricka det. Efter ca 20 minuter är det jättebra om man dricker minst en halvliter sellerijuice. Den ska enbart bestå av selleri och inte vara utblandad med något. På grund av att jag har lite begränsad ekonomi nu så tar jag citronvatten varannan dag och sellerijuice varannan. Jag märker att magen knorrar lite mer än vad den gjorde när jag drack sellerijuice varje morgon, men det får vara så just nu. Tjugo minuter efter sellerijuicen kan man äta sin fettfria frukost, gärna bara frukt, och/eller dricka en blåbärssmoothie som hjälper till att rensa ut tungmetaller ur hjärnan. Det skräp vi har i levern kan vi rensa ut mycket av bara med kosten, men tungmetallerna i hjärnan kommer man inte åt bara med mat. Då behöver man dricka smoothien som innehåller vilda blåbär, banan, korngräsjuicepulver, algen dulce, spirulina, färsk koriander och eventuellt apelsinjuice och dadlar. Jag har märkt nu, när jag inte tillsätter korngräs, dulce och spirulina i min smoothie (också en kostnadsfråga), att jag har fått tillbaka en del av mina svettningar. De har inget med klimakteriet eller hormoner att göra utan beror på tungmetaller i hjärnan. Jag har i spenat i min smoothie, men det är mest för att jag inte är så förtjust i färsk spenat och då får jag ändå i mig det varje dag. Jag tar lite gurkmeja i också för det hämmar inflammationer.

Andra saker som är okej att äta är bönor, linser, fullkornsris, hirs, quinoa och glutenfri pasta. Han säger dock att om man har mycket läkning som kroppen behöver göra, är det bättre att avstå de produkterna. Jag äter dock regelbundet av alla. Vill man baka kan man använda glutenfria havregryn/havremjöl, mandelmjöl, cassavamjöl, potatismjöl, arrowrot, kokosmjöl, fullkornsrismjöl, bakpulver, bikarbonat (han rekommenderar inte jäst), chiafrön, pumpafrön, solrosfrön och diverse nötter. Som sötning är rå honung, kokossocker och lönnsirap bäst. Han rekommenderar inte agavesirap.

Bildkälla: lisaclarke, flickr.com

Det finns en lista som MM kallar no-foods och det är produkter som vi verkligen bör undvika för de orsakar så mycket skada i kroppen. För att det här inlägget inte ska bli hur långt som helst, lägger jag in en länk här till hans blogg där listan finns. Där förklarar han också varför grejorna inte är bra för oss. Den är på engelska. Här är länken: https://www.medicalmedium.com/blog/foods-to-avoid-for-healing-chronic-illness

Ja, visst ja, nu höll jag på att glömma att skriva om varför vi så ofta har sötsug. Det är hjärnans sätt att tala om att den vill ha socker för den behöver glukos för att fungera optimalt (inte fett). När vi är godissugna är hjärnan överbelastad och behöver lite stöd. Bra socker för hjärnan är: dadlar, fikon, meloner, druvor, citrusfrukter, rå honung och en fruktsmoothie med kokosvatten. Undvik däremot vanligt vitt raffinerat socker.

Men hör ni, det här tar visst aldrig slut! Jag har mer jag kan skriva men nu får det nog ändå räcka! Vill bara nämna att kaffe, te och kakao är bra att undvika. Örtteer, som inte innehåller tein, är däremot bra. Vill du vara snäll mot kroppen (levern) så är det bra att även undvika alkohol och vinäger. Vinäger, ja även äppelcidervinäger, är nästan lika illa för levern som alkohol. Använd helst Himalaya- eller havssalt och inte i så stor mängd. Alla örtkryddor, både torkade och färska, är bra. Speciellt persilja! Nä, nu får jag helt enkelt bara sluta, annars blir det här hur långt som helst. Ha det gott!

Acceptans, kost och hälsa

Hej, svejs! Idag tänker jag skriva om två ämnen. Det första, acceptans är rätt enkelt, men det andra med kost och hälsa känns lite svårare. Jag utvecklar dock det längre ner. Eftersom det var sånt härligt vårväder i början på veckan (senare delen ignorerar jag fullständigt…) började jag, lite smått, att olja in min stora uteplats. Det kommer att ta sin lilla tid för den är, som sagt, riktigt stor med trappa ner till den, vindskydd i ett hörn, staket och inklädda utsidor på ett par sidor eftersom den ligger i en sluttning. Svårast är att hitta en lämplig tidpunkt att göra det. Enligt instruktionerna på burken får det inte vara för varmt eller kallt, inte soligt och självklart inte regnigt. Inte för fuktigt i luften och den ska inte strykas på för tidigt på morgonen eller sent på kvällen. Min uteplats har sol i stort sett hela dagen så jag vet inte riktigt hur jag ska få till det. Ja, ja det löser sig. 🙂

När jag levererade matlådor till Ingrid senast, lämnade jag med en liten lapp med affirmationer och några tips på hur man kan jobba med sina tankar. Jag hade bland annat skrivit: Acceptera situationen. Det tror jag är väldigt viktigt men också ganska svårt. Speciellt om man tycker att allt är jobbigt och känns som skräp för då vill man helst bort ifrån allt det besvärliga. Jag glömmer ofta själv det här tankesättet men jag försöker påminna mig om att det liksom bara är att gilla läget när jag upplever något som jobbigt. Är man riktigt “hard core” kan man försöka att till och med hitta det positiva i den besvärliga situationen (vilket jag oftast inte klarar). Det jag tycker händer, om jag väl lyckas att acceptera saker och ting precis som de är, är att jag slappnar av och kan känna mer tilltro till att allt är som de ska vara. För tillfället skulle jag, till exempel, vilja att jag fick hem trädstammarna som ska sågas och klyvas till ved, så den hinner torka till vintern. Men jag kan inte göra så mycket åt det för det är beroende av när andra människor har tid att ta tag i jobbet med att samla ihop träden i skogen med skogsmaskin. Så jag försöker släppa det och tänka att det blir bra på slutet i alla fall. Visst skulle jag kunna ringa och tjata men det har troligtvis ingen som helst effekt utan stressar och irriterar bara. Min hjärna är dock lite besvärlig för den försöker lösa “problemet” på alla möjliga sätt, men det är nog inte så mycket mening med det heller utan tar bara energi. Alltså är det en bra träning nu att acceptera situationen och ta det som det är. 😀

Det var den lätta biten att skriva om. Nu kommer den lite svårare… Kost och hälsa är så stort område och oerhört känsligt för många. Det finns så många åsikter och läror och alla är olika och mår bra av olika saker. Jag har skrivit om mat förut och jag kommer troligen att upprepa saker jag redan har knattrat om, men det är ett viktigt ämne för mig så det får bli så. Jag har ju haft problem med maten större delen av livet men nu tycker jag det är mycket bättre. Mat har varit tröst och som en drog för mig och jag har hetsätit i perioder. Jag kan få otroligt dåligt samvete när jag tänker på vad jag har utsatt mitt stackars matsmältningssystem för och det är ett under att det funkar fortfarande. Jag har länge, länge letat efter ett, för mig, optimalt sätt att äta och nu tycker jag att jag har hittat det. Ni som känner mig och ni som läser här vet att det är Anthony Williams (Medical Medium, MM skriver jag i fortsättningen) kostplan jag följer så gott jag kan.

Nu för tiden äter jag mestadels vegansk kost, men jag är inte rabiat utan äter lite fisk och ost ibland. Kött äter jag dock inte alls längre. Det här har gått stegvis för mig och jag ställde absolut inte om från en dag till en annan utan det var en ganska lång process. Jag var själv förvånad över att jag började dras till videor på youtube om personer som åt vegansk mat. Just när jag gjorde det hade jag inte alls tänkt mig att äta så och tyckte själv det var lite konstigt att jag ville titta på dem. Det var som att jag förberedde mig själv inför övergången. För mig har det inte alls varit svårt att utesluta kött och ägg, till exempel, för jag har aldrig varit speciellt förtjust i något av det. Mjölkprodukter har varit lite svårare för jag har varit väldigt förtjust i keso, grädde och ost. Jag äter, som sagt, fortfarande ost någon gång ibland men det blir mindre och mindre gott för varje gång jag äter det.

Jag är, över lag, en väldigt frisk människa och känner mig otroligt tacksam för det. När jag följer MM i sociala medier blir jag lite ledsen över att det finns så många människor som lider av en massa sjukdomar och speciellt kvinnor. Han säger/skriver också det att vi kvinnor har mycket mer problem med diverse sjukdomar och diagnoser just för att vi är byggda som vi är. Och att sjukvården inte vet hur våra problem ska hanteras. Vi skuldbeläggs för våra diagnoser genom att sjukvården säger att de beror på hormoner eller att de är autoimmuna. Inget av det stämmer, enligt MM, utan de problemen beror på patogener och tungmetaller vi har i kroppen och hjärnan. I stort sett alla människor har en lever som inte klarar av att göra det den egentligen ska göra. Våra levrar har så mycket skräp att ta hand om, i form av just tungmetaller, miljögifter, mediciner, skräpmat, fett och annat att de fungerar ganska dåligt. För att skydda oss lagrar levern mycket av gifterna och orkar därför inte arbeta optimalt. När vi har svårt att gå ner i vikt beror det ofta på att levern är överbelastad.

Bildkälla: Raj Stevenson, flickr.com. Vilda blåbär är bland det nyttigaste vi kan äta!

Så trots att jag är väldigt frisk, vill jag ändå äta på ett sätt som jag tror är bäst för kroppen. Självklart kan jag inte garantera att det MM säger är det bästa för alla, eller att det är sant det han säger, men jag känner att det funkar för mig. Det verkar också som att många, många människor blir friskare genom att följa de råd han ger. Är man sjuk, och vill följa hans kostråd, behöver man dock utrusta sig med tålamod. Har man ätit sig till, och fått i sig gifter från föräldrarna och via luften, vattnet och maten under, säg 40 år, går det inte på några månader att rätta till det. Tillfrisknandet kan ta flera år… Jag tror dock att det finns möjlighet till att bli friskare genom en kostomläggning vilket jag inte tror att man blir genom att ta de mediciner som sjukvården erbjuder. Nu menar jag förstås inte livsviktiga mediciner utan jag tänker på såna som skrivs ut när sjukvården inte vet vad man egentligen lider av och som inte gör någon som helst nytta utan förgiftar kroppen ytterligare.

Följande är några produkter jag har uteslutit ur min kost: gluten (det hade jag gjort redan innan jag började följa MM), mjölkprodukter (förutom ost nån enstaka gång), ägg, rapsolja, fett över huvud taget, majs och soja, animaliskt protein (förutom fisk nån gång ibland), raffinerat socker och salt, godis, bakverk, skräpmat, vinäger och alkohol. Jag skulle kunna skriva varför de här produkterna är dåliga för kroppen men då blir det här inlägget alldeles för långt. Man kan ju undra vad jag äter egentligen och följande saker ingår i min diet: frukt, sellerijuice, rotfrukter, grönsaker, bladgrönt, avokado, MÄNGDER av potatis, sötpotatis, pumpa, squash, bär, örter, bönor, linser, fullkornsris, glutenfri pasta av ärtor/linser/kikärtor, groddar borde jag bli bättre på att äta för de är jättenyttiga, nötter och frön fast inte i så stor mängd. Så lite fett som möjligt är det bästa för kroppen, den klarar sig på det lilla fett som finns i grönsaker. Jag har säkert glömt något här men det är i stora drag i alla fall. Som salt använder jag Himalayasalt och sockrar gör jag med kokossocker, honung eller lönnsirap (fast det tycker jag är lite för dyrt). Grönsaker är nyttigast att äta råa, men när det är kallt vill jag definitivt ha varm mat så jag ser till att jag får i mig det. Det är skonsammare att ångkoka än att koka i vatten så det gör jag med potatis, till exempel, nu för tiden.

En sak som jag inte har slutat med är kaffe. Koffein/tein är verkligen inte bra för kroppen men just nu VILL jag inte sluta med kaffe. Jag dricker ca en mugg, kan inte skriva kopp för det är en hel mugg, om dagen och jag tycker det är fantastiskt gott. Det får fortsätta att vara onyttigt och så försöker jag att hålla mig till nyttigare föda för övrigt. 😀

Ju mer jag skriver desto mer ploppar det upp i huvudet, men jag stannar här. Det här sättet att äta passar mig och jag mår väldigt bra av det. Min kropp känns mycket lättare, smidigare och rörligare än vad den gjorde förut. Men alla är olika och man måste självklart gå efter sig själv och äta det man känner är rätt. Och det man tycker om! Vi är också alla intresserade av så olika saker och för många är inte det här ett viktigt område utan en del tycker till och med att det är tramsigt att bry sig om vad man äter. “You do you!”, helt enkelt!

I kväll blir det tidig läggning för jag ska jobba med att byta reklamskyltar på kundvagnar i morgon. Blir väl sista gången nu, om jag inte ska behålla bara en affär i Kisa, som inte är så långt ifrån hotellet jag ska jobba på. Den affären är så liten att det går jättesnabbt att byta skyltar där. Men det är inte riktigt bestämt ännu. Vi får se! Ha det gott!

En intressant fråga

Hej, svejs! Vad härligt det är med alla fåglar som sjunger och far omkring nu. “Min” sädesärla har kommit och jag skrattar när den spatserar framför katterna och vet så väl att den hinner undan om de gör ett utfall. Katterna vet också, mycket väl, att de inte kan fånga den. Jag tror nästan att det var två par sädesärlor som hade bon under takpannorna på boden förra året men jag är inte riktigt säker. Får se hur det blir i år.

När jag ändå skriver om katterna vill jag berätta om Kapten, som nog är den smartaste katten jag har haft. Med Gandalf är det nästan tvärt om… nä, kanske inte riktigt men han är inte lika smart, om vi säger så. Nåja, när jag ger katterna mat brukar Kapten få sin mat i badrummet för han äter så fort och försöker sen ta Gandalfs mat. Om Gandalf är ute vid mattiderna får Kapten sin mat och när Gandalf kommer in stänger jag in Kapten i badrummet så Gandalf får äta ifred. Nu har det hänt två gånger att Kapten självmant har gått in i badrummet när Gandalf börjat äta! Igår stängde jag inte ens dörren till badrummet, utan han satt där och väntade ändå. Han försökte smyga ut ett par gånger men backade när jag sa nej. Duktig katt! Självklart går det att uppfostra katter! Om man vill… Jag har en liten grusplan på framsidan av huset och katterna gillar verkligen inte att gå på grus. Kapten har kommit på att han kan runda plätten och gå mest på gräset, men Gandalf går rätt över varje gång och tycker det är besvärligt. 😀

En eftermiddag den här veckan plockade jag nässlor och gjorde en enkel soppa. Gott! Det växer rätt mycket kajplök här så jag har plockat sån också och den har jag torkat på en bricka över vedspisen. Funkade bra trots att jag inte eldar så mycket nu. När jag är ute och “skördar” växter/bär/frukter kan jag känna att jag trivs väldigt bra med att hålla på med det. Det kanske inte alltid är roligt att göra efterarbetet, med rensning och beredning på olika sätt, men när man väl har produkterna sen och kan använda dem i matlagning känns det roligt och belönande. Jag är dock inte speciellt duktig på ätliga växter men det går ju att lära sig. Tack och lov för internet för där finns informationen tillgänglig när som helst! 🙂

I veckan ploppade en fråga, som jag tycker är väldigt intressant, upp i huvudet på mig. Det är absolut inte jag som har kommit på den, förmodligen har jag läst den någonstans nån gång, men just när den dök upp kändes den som “min”. Den är: “Varför väljer jag att uppleva mitt liv på just det här sättet?” Ju mer jag tänker på den desto större blir den på nåt sätt. Dels kan man tänka på den som bara precis här precis just nu: “Varför väljer jag att ha de här kläderna på mig idag?”, eller “Varför valde jag att handla i den här affären den här gången?”. Sen kan man fortsätta att utvidga den: “Varför valde jag att bryta upp från/fortsätta med den här mannen/kvinnan?”, “Varför väljer jag alltid att bli irriterad när någon gör (sätt in händelse/situation) mot mig?”. Eller kanske: “Varför väljer jag att dricka vin varje helg?”, “Varför väljer jag att ignorera att jag inte tycker om mitt syskons partner?”, “Varför väljer jag att inte stå upp för min sak på jobbet?” Ja, ni fattar så klart! Kan bli hur många frågor som helst! Eftersom den dök upp i mitt huvud är det förmodligen något jag behöver fundera på just nu.

Jag tog fram ett kollegieblock och skrev ner några frågor som dök upp i huvudet. En var: “Varför väljer jag att leta fram negativa tankar?” Jag tror jag har skrivit om det tidigare och det är en sak som gör mig rätt irriterad. Även när allt känns bra, kan jag börja rota i tankarna för att hitta något som INTE är bra med situationen. Det är så dumt så klockorna stannar. Som att jag inte bara kan känna att just precis nu är allting jättebra! Jag skrev ner följande punkter som svar på frågan: ¤Gammal vana. ¤En känsla av att vara förberedd på eventuellt krångel/problem. ¤Rädsla och osäkerhet. ¤Tror det gagnar mig. Sen skrev jag också ner vad jag vill göra åt det här: ¤Träna på att bryta den gamla vanan och bara se de positiva sakerna i stället. ¤Våga ha tillit till att även det jag upplever som krångel gagnar mig. ¤Träna på att släppa alla rädslor. Mer saker har jag inte kommit på men det kanske dyker upp. Notera att jag skrivit vad jag VILL göra, jag har medvetet undvikit ordet ska för det känns så uppfordrande.

Bildkälla: Tim Geers, flickr.com

Jag märkte att en del svar kom väldigt snabbt, när jag hade läst frågorna jag skrivit ner och det kändes intressant. Tydligen vet jag redan varför jag väljer den upplevelse jag väljer. I alla fall i vissa fall. Det ska bli intressant och se om det dyker upp fler svar på de frågor jag har skrivit ner. Svaren tänker jag att jag kan använda för att ändra på situationer och tankar som jag inte tycker om. De frågor jag har skrivit ner hitintills har varit mer åt det negativa hållet, men jag tänker att jag ska skriva några positiva också och se om det dyker upp tankar om att jag vill ändra även dem.

Ja, sånt kan man ägna sig åt när man inte behöver gå till ett jobb varje dag! 😀 Det är självklart många saker jag hinner med nu när jag inte jobbar och framför allt känner jag att jag har mer utrymme för mina tankar. Jag hinner tänka klart, på nåt sätt. Och det finns tid och utrymme för såna funderingar som ovan att komma fram. När jag var mitt uppe i mitt förra jobb lät jag det ta så mycket utrymme i huvudet och det tröttade verkligen ut mig. Jag tror det var mer alla tankar om jobbet som gjorde mig trött än det fysiska arbetet. Jag gillar att jobba fysiskt, även om jag helst undviker för tunga saker nu för tiden. Händerna gillar inte riktigt sånt. När jag var ung, och jobbade på kontor, tyckte jag inte att jag hade ett “riktigt” jobb. Av någon anledning tyckte jag att man vid ett riktigt jobb skulle jobba fysiskt. Riktigt så tycker jag väl inte att det är nu för tiden men när jag var ung var väldigt mycket svart eller vitt. Man lär under livets gång! Nu ska jag i alla fall ha en lat kväll framför datorn. 🙂 Ha det gott!

Ny, bra, utmaning

Hej, svejs! Vad det blåste igår! Jösses! Knappt så man ville gå utanför dörren. Jag förväntar mig nästan att jag ska bli utan ström, när det är sånt väder, och det hände också. Den var borta mellan klockan fyra och klockan åtta på kvällen och det är förstås väldigt bra att ha vedspis och braskamin så att man kan hålla sig varm och laga mat vid såna tillfällen. Fast jag var lite lat igår och åt maten kall. Men jag kunde i alla fall värma tevatten till mitt kvällste. Jag hade laddat telefonen under dagen, så den var fulladdad, men jag borde nog skaffa mig en powerbank. Det är nog smart att ha här ute i obygden eftersom jag inte ens har en laddare att ha i bilen. Man är ju rätt beroende av den där mobilen, det måste man ju erkänna.

Ni som läste mitt inlägg förra veckan vet att jag hade något jag gick och funderade på då. Nu är allt klart så jag kan berätta om vad det var. Jag hade sökt ett jobb på ett ställe som heter Hotell Sommarhagen och de hade kontaktat mig. Trots att jag var väldigt ärlig i ansökan och berättade att jag har vissa problem med kroppen, tyckte de att jag kunde vara intressant för jobbet. Jag var på anställningsintervju förra onsdagen och platsen är verkligen jättefin. Mitt ute i skogen och det är ett ställe man åker till om man vill vandra, cykla eller paddla kanot. De har flera mil egna cykel- och vandringsleder och sen kommer man tillbaka till hotellet på kvällen och äter en god middag och tar det lugnt. De flesta stannar två eller flera nätter. Hur mycket beläggning det blir i år, i vanliga fall har de mest utländska gäster, är självklart jättesvårt att säga men det är trots allt ett väldigt coronasäkert alternativ. Ute i skog och mark på dagarna och gott om plats i matsalen när man är på hotellet.

När jag hade varit på intervjun kände jag mig väldigt tveksam till jobbet. De har väldigt högt ställda krav på mat och service och mina arbetsuppgifter skulle vara i köket, städning av hotellrum och tvätt och mangling av lakan. Dels undrade jag om kroppen skulle orka, men kanske främst om huvudet skulle palla. Mycket att hålla reda på vid middagarna och allt ska vara av toppkvalitét. Det är ett gift par som äger hotellet och det är mannen som lagar maten (inte kockutbildad) och mycket av maten förbereds och fryses ner. Gästerna får bestämma redan på morgonen, innan de tar sin utflyktsmat och åker/går iväg, vad de vill äta på kvällen. Maten tas upp ur frysen på morgonen och så gör man det sista på kvällen sen.

Jag hade ju, som jag skrev förra veckan, kontakt med Pia och hon fick till sig att jobbet skulle vara väldigt bra för mig. Det kan få mig att känna att det går att ha ett roligt, trivsamt jobb och samtidigt få betalt för det. Skulle ju vara en härlig upplevelse eftersom det inte har varit så för mig på mitt förra jobb. En sak som dock gjorde mig lite tveksam till tjänsten, var att kvinnan i paret, är en väldigt duktig affärskvinna som tycker om att ha 1000 bollar i luften samtidigt, och som jobbar som effektivast när det är så. Totalt tvärt emot hur jag är (vilket jag faktiskt sa på intervjun) och jag känner att jag krymper ihop i sällskap med människor som är på det sättet. Men Pia sa att det här kan vara en jättebra träning för mig att stå för den jag är, lära mig att säga till om det är saker som inte passar mig och lära mig att känna att jag också kan saker. Man måste inte vara supereffektiv och energisk för att vara bra, långsam och ordentlig är också bra!

Pia sa faktiskt också att jag kan vara bra som kontrast till henne och jag kan lära henne att slappna av lite bara genom att vara som jag är. Något jag vet att jag är väldigt bra på är att bemöta människor. Jag är trevlig, lättpratad och folk brukar i allmänhet tycka om mig. Så jag funderade så det knakade under påskhelgen och bestämde mig för att jag ville ha jobbet om de ville ha mig. Och jag fick jobbet! Vi har kommit överens om att jag ska börja på 6 timmar/dag så får vi se om det utökas framöver. Det är ett säsongsjobb så jag kommer att jobba från ca 20:de maj till sista augusti. Nu när allt är bestämt känns det bara roligt och jag tror jag kommer att trivas väldigt bra där. Inte så fasligt långt härifrån heller, 2,4 mil enkel resa, och det är nästgårds här ute i skogarna. 😀

Det kan kanske verka väldigt konstigt att jag inte bara direkt sa att jag absolut ville ha jobbet och försökte göra allt jag kunde för att de skulle välja mig (jag vet inte om de hade fler som var intresserade). Men jag ville verkligen känna efter om det kändes som ett bra jobb för mig. Jag vill veta att kroppen håller och att stressen inte blir för mycket för mig. Det kan bli väldigt stressigt om det är många gäster i matsalen samtidigt och de ska olika rätter, förrätter och efterrätter. Jag hoppas dock på att det kommer att vara lagom antal gäster så jag känner att jag hinner med. I början kommer jag så klart jobba ihop med, och läras upp av mannen (minns faktiskt inte hans namn) som brukar ha hand om köket. Arbetstiderna kan variera rätt mycket för även om matsalen stänger 22 är det ju inte säkert att gästerna går precis då och man jobbar tills man är klar med allt. Tur man får lön per timme… För som ägarinnan sa, den som jobbar mest ska också ha mest betalt!

Självklart vill jag fortfarande helst jobba hemifrån. Den önskan ligger kvar, men jag känner också att den här möjligheten nog är väldigt bra för mig. Det andra jobbet jag har kommer jag inte kunna fortsätta med så det blir ett byte till och sen slutar jag med det. På det nya jobbet kommer jag vara bland mer människor, göra fler möten och man vet aldrig, som jag skrivit förut, vad saker och ting kan leda till. Det har dykt upp några små idéer i huvudet redan så, ja… vi får se vad som händer. Att jag har lyckats få det här jobbet, mot ganska många odds egentligen, är jag helt övertygad om beror på att jag energimässigt har förväntat mig en bra lösning på min situation. Även om jag har vacklat ibland, har jag inte låtit tanken på att allt skulle kunna gå åt skogen, slå rot. Det alternativet vill jag inte uppleva, så därför har jag koncentrerat mig på att allt är bra och att allt redan är löst. Som det tips jag fick i en meditation för flera år sedan: “Tänk på hur du VILL att det ska vara!”

I förrgår ringde damen, Ingrid, som jag lagar matlådor åt ibland, och ville ha min hjälp igen. Vi börjar nästan kännas som vänner och vi sa att vi ska försöka ta en fika utomhus när det blir lite varmare. Hon har haft, och har fortfarande, väldiga problem med att få det att funka med assistenter. De är ofta sjuka, vill inte laga mat och så och emellanåt får hon klara sig själv. Det gör hon, men det blir inte så bra för henne då. Hon var lite uppgiven när hon ringde och sa att det kändes som det “gått troll i hela situationen”. Jag kände att jag ville ge henne ett tips och berättade att jag är väldigt andligt intresserad och det visade sig att hon också är det (vilket jag har misstänkt redan). Så jag sa att jag tror att den energi hon skickar ut talar om att hon “vill” ha kaos och problem. Det vill hon så klart inte, men man får tillbaka det man skickar ut och om hon förväntar sig problem hela tiden så kommer de fortsätta komma. Hon höll med mig och förstod hur jag menade! Jag känner att jag vill skriva ner lite tanketips till henne och lämna med dem när jag levererar maten till veckan. Hon lider bland annat av hjärntrötthet så det kan säkert vara bra att ha en lapp att läsa på när huvudet inte orkar med ibland.

Spännande utmaning, framöver, som sagt! Nu måste jag bara komma på hur jag smartast lägger upp matning av katterna när jag jobbar sen. Jag kan fortfarande inte ha nån mat framme, Kapten äter allt, men de klarar sig så klart, även om det inte blir mat på de tider de är vana vid. De får fånga sig mer möss helt enkelt! 😀 Nu var det länge sedan jag avslutade med musik så idag blir det Pentatonix senaste. Ett litet medley på danslåtar från 90-talet. Upp och sväng era lurviga (eller det kanske bara är jag som fortfarande har orakade ben?)! Ha det gott!

Jag “ringde upp” telepatiskt!

Hej, svejs! Hoppas ni har en härlig påskhelg! Jag skriver nog inte så mycket idag för ni har säkert annat att göra än att läsa blogg. 😀 Själv har jag varit en sväng till Vadstena idag och satt en blomma på mammas grav. Pappa fick nöja sig med lite rengöring av gravstenen. Vid hans grav får man plantera växter så han har jättefina lavendelplantor som blommar så småningom. Vid mammas plats får man inte plantera utan bara ställa dit blommor i vas eller i kruka så hon fick en kruka med penséer. Det har varit soligt idag men ganska blåsigt och kalla vindar. I morse var det fyra minusgrader och jag känner väl att det kan få börja vara plus dygnet om nu. Men det kommer väl när det är dags för det.

Igår ringde yngre sonen (inte telepatiskt, sånt tror han inte på), som bor i Malmö, och jag fnissade lite åt honom. Han går verkligen all-in med påskmaten (som han gjorde med julmaten också) och höll på att göra Jansson när han ringde. Han hade även ägghalvor med majonnäs och räkor, hemgravad lax och så skulle han göra revbensspjäll. Imponerande! Han ringde inte för att prata om maten han hade gjort utan för att berätta att han nu har skrivit kontrakt på en lägenhet och det känns bra att även den biten är klar för honom. Jag fortsätter att hålla tummarna för att allt även löser sig snart för äldre sonen. När vi pratade för ett tag sedan hade han eventuellt ett jobb på gång och det skulle ju vara helt fantastiskt. Hoppas, hoppas!

Bildkälla: Kreg Steppe, flickr.com

Den här veckan har jag haft väldigt mycket tankar i huvudet. Så där så de krockar och jag blir okoncentrerad. Vad det handlar om kommer jag inte att skriva om idag, men blandat med alla de röriga tankarna har jag funderat på hur jag vill vara som person. De flesta uppfattar nog mig som trevlig, tillmötesgående och snäll. Så vill jag gärna fortsätta att vara, men jag känner att jag nog vill tuffa till mig lite och börja stå för vad jag egentligen tänker och tycker. Jag kan vara ganska tyst, lite feg och undanglidande för att jag inte vill stöta mig med någon och fortsätta vara omtyckt. Vilket väl egentligen inte funkar för man blir inte omtyckt av alla i alla fall. Självklart vill jag inte börja vara elak utan mer bara stå för det jag tror på. Det som kan kännas lite jobbigt med det är mothugg som kan komma när någon inte tycker samma sak. Jag har redan fått uppleva det faktiskt.

I måndags skrev jag på facebook om vad Medical Medium säger om ägg och att det inte är så bra att äta dem. Ägg är nämligen favoritföda för patogener och när vi äter ägg kan de sjukdomsalstrande små rackarna växa sig starkare och göra oss sjuka eller sjukare. Ägg i sig är egentligen bra mat, men eftersom vi har så mycket patogener i kroppen kan vi blir sämre om vi äter av dem. Jag har valt att utesluta dem ur kosten och jag har aldrig tyckt speciellt mycket om ägg så för mig är det inte svårt. När jag skrev om det här på facebook fick jag en kommentar där en person skrev att hen tyckte det var synd att jag spred desinformation utan förankring i vetenskapliga metoder och att om min övertygelse leder till vaccintvekan kan det vara farligt för mig och andra.

Och visst känns sånt lite olustigt. Alla tror på olika saker och den här personen tror på vetenskapliga metoder och tycker att MM:s information är konstig eftersom han får sin information via Spirit. Jag, å min sida, tycker det är självklart att Spirits information är riktig och jag är ytterst tveksam till det som kallas vetenskapligt. MM har berättat att Spirit har visat honom hur laboratoriepersonal blir hotade till att leverera de resultat som de som beställer undersökningarna vill ha. Vilket då inte är de verkliga resultaten av testerna. De som har pengarna bestämmer och har inte vårt bästa för ögonen utan vill bara tjäna mer pengar. Så, så är det för mig och jag vill alltså våga stå mer för det jag tror är rätt (självklart inom fler områden än det här). Men jag har nog en bit kvar och behöver öva mer.

Bildkälla: Bill Strain, flickr.com

Sen har jag också tänkt på att det är jobbigt när och om man gör någon annan ledsen (vilket det jag skrev om ovan kan resultera i). Det har faktiskt också hänt nyligen och det var för att jag uttryckte mig klumpigt när jag skrev ett svar på ett meddelande jag hade fått på messenger. Jag skrev lite snabbt och när jag hade fått svar på mitt meddelande förstod jag att personen hade blivit ledsen. Då läste jag vad jag egentligen hade skrivit och såg hur illa jag hade uttryckt mig. Jag bad om ursäkt och försökte förklara hur jag menade. Och mer än så kan man inte göra. Hur andra reagerar är deras eget ansvar. Om personen man har gjort ledsen/arg/besviken väljer att fortsätta vara ledsen/arg/besviken trots att man ber om ursäkt och förklarar sig, kan man inte göra så mycket åt det. När min exman och jag skulle dela på oss förstod jag att han skulle bli otroligt ledsen och besviken på mig, men det är hans känslor och de har bara han ansvar för. Jag kan inte fixa dem åt honom. Det tog ett bra tag innan jag kunde släppa det mesta av det dåliga samvetet över att jag gjorde honom ledsen och det var en befrielse att kunna göra det.

Nu undrar ni kanske vad i hela friden rubriken till dagens inlägg handlar om. Jo, det var så att jag har haft lite svårt att bestämma mig omkring det jag går och funderar på. Ofta är det så, när jag grubblar på något, att jag vill kontakta Pia (som ju var ledare i andliga gruppen). Men jag vill också försöka klara av saker och ting utan hennes hjälp. Jag tror, så klart, på det jag själv har skrivit om att vi alla har otroligt många möjligheter i varje händelse i livet. Jag vill gärna kunna känna in, lita på mig själv och fatta beslut efter vad som känns bäst och rätt “i magen”. Men nu, när jag funderade så mycket och inte kunde känna vilket som skulle kunna vara bäst för mig, kom tankarna oftare och oftare att jag skulle kontakta henne. Men jag gjorde inget åt det. Helt plötsligt mejlade hon mig (vi har inte hörts sen december förra året) och undrade om hon kunde hjälpa mig med något! Så klart hon kunde! Vi hade lite roligt åt att jag liksom ringde henne fast telepatiskt. Som vanligt kunde hon ge mig lite andra perspektiv på det jag tänker på och det var väldigt positivt.

Nämen nu bara ramlade det ut ord här fast jag inte skulle skriva så mycket! Nåja, det får vara så! Påska på, alla trevliga läsare, och ha det gott!

2021-04-03 | Jag, Livet | Först att kommentera?

Behöver hålla koll på tankarna

Hej, svejs! Det blir en förmiddagsbloggning idag. Jag vaknade ganska tidigt och hade verkligen ingen lust att dra igång något mer nyttigt. Som att dammsuga till exempel, trots att det verkligen behövs just nu. Äh, det var nog bara hitte-på, det jag skrev om förra veckan, med att mina ögonlock skulle kunna ge ja eller nej svar. En del saker har stämt väldigt bra medan andra inte har varit rätt alls. Så jag vet fortfarande inte varför de fladdrar ibland när jag mediterar. Det enda jag vet är att de ALLTID fladdrar när jag kör mina affirmationer omkring pengar. Möjligen pågår det någon form av healing omkring min inställning till pengar men det är bara en gissning. Det får vara som det är helt enkelt! Och förhoppningsvis kommer jag att få träffa sönerna någon gång under året. Nu har vi inte setts sen i somras så det skulle vara väldigt trevligt!

Som jag skrev för ett tag sedan skapar vi vår verklighet från början till slut. Ofta är vi inte medvetna om att vi gör det, men ändå är den omgivning vi lever i skapad av oss själva. Ingenting händer av en slump och ingenting händer oss som vi inte, på nåt plan, tillåter. Vi kan ändra och välja något nytt precis när som helst och prova en annan tillvaro. Så egentligen är det nästan lite fånigt att vilja veta vad som kommer att hända för det beror ju på hur vi väljer. Men jag är rätt så lat och tycker inte om att vänta. Ska något ändras vill jag att det ska ske NU. Resan till målet kan vara ganska jobbig för mig och kan göra mig rätt handlingsförlamad. Jag tror det är därför jag så gärna skulle vilja ha en lite hint om vad som kommer att hända framöver.

Det kan verka ganska korkat att göra en så stor förändring, som jag har gjort, när jag inte gillar att det kommer att stöka till allt för mig och medföra en stor osäkerhet omkring allting. Men det var helt enkelt nödvändigt för jag höll på att tappa bort mig själv fullständigt i den situation jag befann mig i. Visst önskar jag att jag hade haft hela lösningen klar redan när jag flyttade hit, men så var inte fallet. Och är fortfarande inte! Senast igår tänkte jag på att jag i alla fall har fått prova på att vara hemma, något som jag har velat länge, och verkligen har kunnat känna att jag vill fortsätta med det. Dock har jag fortfarande ingen aning om hur jag ska kunna försörja mig och det är väl det som känns mest frustrerande. Jag försöker verkligen att inte fokusera på det men det ploppar upp i huvudet emellanåt.

De tankarna kan vara ganska stressande så jag ser till att de passera ganska snabbt och inte stannar kvar och växer i huvudet. Eftersom jag inte vill ha en eländig, stressande, knölig tillvaro så tänker jag inte på den varianten utan jag tänker på hur det är när jag lever i min lilla oas här i lugn och ro. Men visst gör min otålighet att jag vissa dagar mest suckar och tycker att det får ta och fixa sig med allt nu. Då skulle det också kunna vara praktiskt att ha ett sätt att få reda på om jag befinner mig på rätt väg (vilket jag självklart gör). Fast ingenting är väl egentligen “fel” väg. Vissa saker behöver man uppleva för att inse att man INTE vill ha det så igen/framöver. För mig kunde det ha blivit så att jag absolut inte trivdes med att vara hemma och då hade jag vetat det nu.

Ofta vill man nog dock undvika de där upplevelserna som man ser som fel, för de orsakar kanske problem och stök för en. Man satsar en massa tid och resurser på något som man tror ska fungera och så gör det inte det. Eftersom sånt tar mycket energi vill man gärna undvika att behöva gå igenom det scenariot. Så det är väl osäkerhet och otålighet som gör att man gärna vill veta vad som kan verka som den enklaste vägen. I alla fall för mig! Jag känner också, just nu, att tiden jobbar emot mig. Trots att jag vet att det inte är så, så får jag för mig att jag behöver skynda mig på. Ett visst datum blir jag utförsäkrad från a-kassan och innan dess måste allt vara löst. Det är ytterligare tankar som jag inte kan låta slå rot i huvudet. För tillåter jag det gör jag min situation mycket besvärligare. I stället så väljer jag att inte hålla reda på hur många stämpeldagar jag har kvar utan jag jobbar på att behålla tilliten till att allt löser sig till det allra bästa. Jag gör fortfarande en liten meditation varje förmiddag, eller de flesta i alla fall, och härom dagen upplevde jag något annorlunda. Mina tankar är rätt spretiga just nu och jag famlar lite i blindo en del dagar och en dag när jag kände mig lite extra vilsen kände jag det som att jag fick en kram invändigt när jag mediterade. Det är inga djupa meditationer utan egentligen mer som en affirmationsstund men det kändes lite häftigt. Som att själen fick en kram. Fast vet ni, själen sitter egentligen inte inne i kroppen utan omsluter den på utsidan. I alla fall om man ska tro “Samtal med Gud”-böckerna. Känns lite annorlunda att tänka på tycker jag.

Bildkälla: Michael Dorausch, flickr.com

För ett tag sedans skrev jag att jag inte kunde bestämma mig för om jag skulle fortsätta med det lilla extrajobbet med att byta reklamskyltar på kundvagnar. Senaste månaden har mina tankar varit så spretiga, och farit hit och dit, att jag har glömt bort att tänka på det. Så nu är det dags igen. I morgon och fram till tisdag blir de här bytena. Synd att man förlorar en timme i natt, men eftersom jag vaknade tidigt i morse är jag nog trött tidigt så jag kan få ihop nog med sömn i alla fall. Efter det här bytet får jag försöka fatta ett beslut om jag ska fortsätta eller inte.

Det känns som det här inlägget blev lite svamligt, men det beror säkert på att mina tankar är rätt svamliga just nu. Klockan är kvart i tio när jag skriver det här och jag börjar redan se fram emot lunchen idag. Jag äter lunch ganska tidigt för min frukost är bara en blåbärssmoothie och den håller mig inte mätt så länge. Igår gjorde jag nämligen en vegetarisk ärtsoppa och den blev jättegod! Så länge sedan jag åt det vilket är synd för det är ju enkel mat att göra även om den tar lite tid. Så det blir mumsig lunch även idag. Jaha, påsk till veckan så jag önskar er alla en GLAD PÅSK! Jag kommer inte att göra något speciellt utom kanske någon utflykt. Det var länge sedan jag var i Vadstena nu så det kanske får bli en sväng dit. Tyvärr verkar det inte vara någon vårvärme på gång, men jag har varma kläder så det är bara att fortsätta pälsa på sig. Ha det gott!

Testar en sak (undrar om det funkar?)

Hej, svejs! Stackars katterna! Jag lyckades skvätta ner dem med vatten när de satt och väntade på kvällsmaten förut. Ett mått med ca en dl vatten i tippade precis över dem där de satt. Det var ju inte så mycket vatten men det lyckades sprida ut sig och träffa båda ändå. De for iväg åt varsitt håll och tittade på mig ungefär som att “vad har vi gjort?”. Nu har de ätit i alla fall och kvällsfriden har infunnit sig. 🙂

Båda i knät samtidigt (bild från förra våren). Brukar aldrig hända!

Jag känner mig lite mörbultad i kväll för jag har burit en massa ved idag. Under veckan har jag ägnat en del tid åt att försöka reda ut plockepinnet i skogen där hyresvärden har fällt småträd som jag får ta till ved. Det har gått rätt så bra så jag har nog samlat ihop det mesta som jag kan ta hand om. En del träd är lite för stora för mig så jag får höra med honom vad jag ska göra med dem sen. Men anledningen till att jag burit ved är att min fina vedstapel, med den ved jag redan sågat upp, havererade igår. Så jag bestämde mig för att röja ur den gamla vedboden och flytta allt dit. Som tur var fanns det inte så mycket grejor där inne så röjandet gick snabbt. Dessutom finns det gott om europapallar här så jag kunde lägga ut fyra stycken på sågspånet på golvet så det blir luftigt. Nu blev det dock ingen snygg stapel utan allt ligger i en hög bara. Fast det ser ut som det är mycket mer ved nu, konstigt nog. Det var säkert bra att flytta alla “pinnarna” för när jag så småningom köper kluven ved kommer jag troligen att behöva använda hela utrymmet i ordinarie vedskjul till den.

I mitt förrförra blogginlägg skrev jag om att jag syr kassar och virkar disktrasor som har har för avsikt att sälja. De disktrasor som jag hade färdigvirkade är sålda (kompisar som köpt) och nu har jag slut på virkgarn. Men jag ska köpa nytt och fortsätta med dem för det går relativt snabbt att virka en disktrasa och det är både enkelt och roligt. Jag gillar när det inte är så stor utmaning i handarbetet! 😀 Kassar har jag däremot fått en annan idé omkring. Jag kontaktade Hjärta till Hjärta och frågade om de skulle vara intresserade av kassarna. Självklart skänker jag dem dit och så kan de sälja dem i sin second hand affär. De vill väldigt gärna ta emot dem så nu ska jag fortsätta att sy och sen ta med vid tillfälle till deras gåvomottagning. Det känns mycket roligare än att försöka sälja dem själv. Just nu tycker jag inte att jag kan skänka pengar till välgörenhet men då kan jag bidra på det här sättet i stället. 🙂

Bildkälla: Tim Geers, flickr.com

De senaste dagarna har jag upptäckt en grej som jag inte visste, först, om jag skulle skriva om i bloggen. Jag är så otroligt skeptisk till om det kan stämma, men så tänkte jag, vad sjutton, det spelar väl ingen roll! Jag har ju berättat om att mina ögonlock fladdrar ibland när jag sitter och mediterar. Varför de gör det vet jag inte, men jag upplever att jag inte kan styra när det händer. Av någon anledning fick jag för mig att prova om fladdrandet kan vara till nytta för mig genom att ge svar på frågor. Alltså självklart bara ja- och nej-frågor där fladdret innebär ja. Så jag har provat under några dagar och det verkar fungera. Men, som sagt, jag är otroligt skeptisk så jag håller på att försöka göra ett litet test. Jag frågar om vissa saker kommer att hända mig dagen därpå. Som om jag kommer att se en hare, höra en trana, se en viss fågel och såna enkla saker. Hitintills har det stämt men jag ska fortsätta några dagar till. Jag har frågat om det är min skyddsängel Alice som åstadkommer fladdret och fått ett ja på det. Känns mycket tryggt, även om det inte gör att jag tror på det helt och hållet ännu.

Någon kanske minns att jag läste en bok för ett par år sedan, där författaren sa att man kunde få svar på ja- och nej-frågor genom att kroppen skulle tippa framåt eller bakåt. Jag gungade massor fram och tillbaka under en tid, men de svar jag fick visade sig inte alls stämma för mig. Kanske det funkar för andra men inte på nåt sätt för mig. Därav min stora tveksamhet inför det här. Jag har frågat om svaren, som jag får nu, bara gäller för mig och har fått ett ja på det. Alltså kan jag inte fråga och få svar för någon annan. Självklart har jag inte kunnat låta bli att ställa en del frågor redan och jag har fått en del intressanta svar. Trista svar också, tyvärr. Om det här stämmer kommer jag inte att träffa mina söner på hela det här året och det känns förstås väldigt tråkigt. Utvärdering pågår, i alla fall, så vi får se om jag återkommer och säger att det bara var “hitte-på” från min sida.

Bildkälla: Bev Sykes, flickr.com

Ett svar, som jag fick igår kväll, är lite intressant. Min mage är ganska ofta bullrig på kvällarna och jag kan ha lite magknip och gaser ibland. Jag ställde då frågor om det kunde vara diverse mat som jag har ätit. Men ögonlocken fladdrade varken på bönor, linser, glutenfria mjölsorter, torkad frukt eller kaffe. Men så kom jag på att fråga om det handlar om utrensning av gammalt skräp som finns i tarmarna och DÅ fladdrade ögonlocken. Jag äter fortfarande som Medical Medium rekommenderar och undviker de produkter han kallar för no foods (bland annat ägg, mjölkprodukter, gluten, fläskkött, vitt socker, soja, majs, rapsolja). Mestadels äter jag växtbaserad mat och frukt och jag undviker fett så mycket det går. Nu under vintern har jag ätit jättemycket potatis och sötpotatis och det verkar har hjälpt till att rensa ut en del skräp som jag garanterat har i systemet. Jag har sprungit en del på toa tidvis och det har inte luktat rosenvatten det som har kommit ut… (förlåt om någon tycker det är för mycket information). Så mycket skräp som jag har ätit periodvis i mitt liv och dessutom i stora mängder när jag har tröstätit. Självklart har jag också fått i mig mycket gifter via maten under livets gång. När man börjar äta renare mat så kan levern våga släppa ifrån sig sånt som den har kapslat in för att skydda oss så det kan vara både det ena och det andra som kroppen gör sig av med. Tur att jag bor ensam så det bara är jag och katterna som hör den bubblande magen och behöver stå ut med fisarna! 😀

Jaha, ni, nu känns det som det blev många ord och det räcker definitivt för idag. Hoppas smhi har rätt så vi får lite vårvärme till veckan. Det skulle vara riktigt skönt! Se till att njuta av den om den kommer! Ha det gott!

Lite tankar!

Hej, svejs! Vad skönt, nu är i stort sett all snö borta igen (fast jag såg på smhi idag att det kan komma lite mer till veckan…). I torsdags snöade det på tvären här och blåste massor. Jag hade inte så stor lust att gå ut, men klädde mig väl och gjorde det i alla fall. När man är ordentligt klädd och inte fryser så är det ju okej att vara ute även i sånt väder. Jag har inte varit och samlat ved den här veckan och jag tänkte lite på det här jag skrev om för ett tag sedan, att det är svårt att ge människor rätt hjälp (om man inte frågar först). Min hyresvärd sågade ner lite sly som jag får ta och såga upp till ved och han tänkte säkert att han “hjälpte” mig genom att göra det. Men för mig känns det inte lika roligt att fixa med den som när jag letar ved själv. Nu blev det liksom ett måste. Det jag vill ha hjälp med är att hitta någon att köpa ved av så jag har till nästa vinter. Småsamlandet är mest för att ha lite att pyssla med utomhus.

Jag håller fortfarande på och läser “Samtal med Gud” bok nummer tre och jag har nyss läst om personer som är mediala och lite om hur det funkar när man går till en medial person som berättar om “framtiden”. Jag satte citationstecken om framtiden eftersom den egentligen inte finns. Allting händer samtidigt, både det vi ser som förr i tiden och det som vi tänker är framtid. Själv tycker jag det är otroligt svårt att begripa men jag får tro på att det fungerar på det sättet. Det som kanske är mest intressant i det sammanhanget tycker jag är att det finns ett oändligt antal händelser som händer samtidigt och även de som vi för tillfället väljer att inte uppleva finns där. Vi har så otroligt många valmöjligheter i varje givet ögonblick att det nästan är omöjligt att begripa. Det är det som gör att vissa saker som en medial person uppfattar om oss, kanske inte händer sen. Jag tror att de flesta som har varit och fått lite information om sin framtid också har upplevt att vissa saker som mediet har sagt ska hända sedan inte händer. Trots att situationen och möjligheten finns där, i tidsväven, kanske vi helt plötsligt gör ett annat val, kan vara något så enkelt som att svänga höger i stället för vänster på hemväg från jobbet, och då upplever vi inte det som mediet såg.

För mig känns det otroligt viktigt att vara medveten om att man själv skapar sin tillvaro. Ingenting händer av en slump och ingenting händer om man inte på något plan tillåter det att hända. Varenda sekund av våra liv skapar vi det vi upplever och vi kan, precis när som helst, bestämma oss för att skapa något helt annat än vad vi för tillfället upplever. Som Neale Donald Walsch skrev på facebook idag (min översättning från engelska): “Förändring är ett ögonblicks verk som är öppet för oss och tillgängligt för oss precis när som helst. Livet startar om när du säger att det gör det. Kom ihåg att du inte är ditt förflutna.” Man behöver alltså inte vänta till på måndag, eller nästa månad eller nästa år, utan det är bara att börja! Bara för att jag alltid har varit rädd för spindlar behöver jag ju inte fortsätta att vara det, till exempel. Jag menar, alla förändringar behöver inte vara stora och grandiosa! 😀

För ett tag sedan fick jag en insikt om mig själv, som jag inte tyckte så mycket om. Det är inte alltid kul när man börjar granska hur man själv är och hur man reagerar i vissa situationer. Jag blev liksom plötsligt medveten om automatiska tankar som dyker upp när jag sitter och scrollar på sociala medier. Det jag märkte var att jag nedvärderade en del människor efter händelser som de hade postat. Jag noterade en tanke som löd ungefär: “Men nu skriver hen om det där igen. Varför? Det känns konstlat och tillgjort ju!” Vem är jag att döma vad andra tycker är viktigt? Jag riktigt skämdes när jag insåg att de där tankarna dök upp. Det jag kanske tycker är tramsigt kan vara jätteviktigt för en annan människa. Givetvis vet jag det mycket väl så det jag skämdes över var att tanken var så omedelbar. Ingen reflektion utan bara PANG, så fanns den där. Hjärnan är bra lurig alltså! Går i gamla invanda fotspår för att det är det enklaste. Uppenbarligen har jag tyckt och tänkt så här många gånger och därför kommer tankarna så omedelbart. Inget trevligt tänk och jag vill verkligen ändra det till att glädjas med andra för det som gör dem glada.

Bildkälla: Kreg Steppe, flickr.com

Det jag skrev om nu ledde in mina tankar på en annan sak, som har lite anknytning till det jag skrev ovan. För flera år sedan gick jag en Reikikurs för Anna-Lena Vikström och jag minns att hon sa vid något tillfälle när vi satt och åt eller fikade, att det egentligen inte är så bra att ge råd till andra människor. Då tar vi liksom ifrån den andra människan makten att göra något åt sitt problem/dilemma. Vad jag minns så gäller det här när personen i fråga inte har bett om något råd. Jag tycker själv att det kan kännas bra om man kan ge tips till någon som berättar om en jobbig eller besvärlig sak de upplever men det är alltså inte säkert att det är till någon nytta. Ibland kan jag fråga: “Vad tror du skulle hända om du gjorde si eller så?” Men jag vet egentligen inte om det är ett bättre sätt. Många gånger räcker det kanske att man bara får prata om det som tynger en. Speciellt vi kvinnor löser problem genom att få uttala dem högt och att någon lyssnar på oss.

Ja, man får tänka efter före för det mesta! Jag hoppas att ni som ska titta på finalen på Melodifestivalen får en trevlig upplevelse. Musik är alltid härligt! Jag har ingen musik att dela med mig av idag utan jag avslutar med att önska er alla en fantastisk vecka. Ha det gott!

2021-03-13 | Jag, Livet | Först att kommentera?