Mera om döden

0

Hej, svejs! Vilken lugn vecka jag har haft! I tisdags var jag alldeles själv på jobbet och onsdag, torsdag var det bara jag och Inglis som jobbade. Ägarparet var i Stockholm på konferens, bland annat, så vi skötte oss själva. Och nu har jag faktiskt ledigt i fem dagar vilket känns väldigt lyxigt! Till helgen har vi dock en bokning på en svensexa med femton (vad jag vet nu) grabbar så då lär det bli lite mer livat. Bäst att vila upp sig lite tills dess… ;-D

Jag skrev om livet, döden och tiden i mitt förra inlägg och i dagens text tänkte jag fortsätta att skriva om vad som händer när vi dör. Eller jag kanske ska säga vad som KAN hända när vi dör, för jag har så klart inga garantier för att det är så här. För mig känns det relevant men gör det inte det för dig så är det självklart helt okej. Vi skapar alla vår egen verklighet och ingenting är rätt eller fel. Känn efter hur du vill ha det och vad du vill tro på. Vi har alla möjligheter att välja precis hur vi vill ha det och vi skapar med våra tankar, ord och handlingar. Så tänk på vad du tänker på! 🙂

Jag läste just, i boken “Home with God” om de tre stadier vi går igenom efter döden och inser att jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om det. Men jag ska verkligen försöka att behärska mig och inte skriva för många ord. Först vill jag dock nämna en sak som jag inte skrev om förra veckan. Gud använder ett äpple som en metafor för tiden för att det ska bli lite lättare att förstå hur den fungerar. Tiden är konstant och det är vi som rör oss genom tiden när vi lever våra liv. Om man tänker sig att varje liv vi lever är som en tunnel inne i äpplet så kan man kanske förstå att det är vi som rör oss och inte tiden. Väggarna i de här tunnlarna är fulla med bilder och det är vi själva som har “målat” bilderna, vilka alltså representerar allt vi vill uppleva i våra liv. Ibland vill vi ändra vissa upplevelser och då kan vi gå tillbaka och “måla om” bilderna i tunneln. Sedan, när vi passerar genom den händelsen en gång till, kan vi ibland verkligen känna att vi gjort det förut. Alltså en deja vu upplevelse! Vi har alltså verkligen varit där förut, men då har händelsen kanske varit lite annorlunda. Själv har jag ett minne från ett besök i en kompis stuga i Värmland, midsommar -87 eller -88 då jag tydligt kände att jag hade varit där förut. Undrar hur jag hade ändrat den upplevelsen?

De tre stadierna av döden är lite mer utförligt beskrivna här mot slutet av boken men jag ska försöka sammanfatta dem med en rimlig mängd ord. 😀 Gud beskriver det som att när vi kommer till centrum av äpplet finns det en dörr (alltså allt är fortfarande en metafor) som det står “Död” på och när vi går igenom den är det första stadiet av döden. Där är som en passage och när vi kliver in där upplever vi att vi fortfarande är väldigt mycket levande men att vi inte har någon kropp längre. Dörren bakom oss fortsätter att vara öppen medan vi är i passagen. Här renas vi från alla fysiska begränsningar, upplevelser och förnimmelser. Sen fortsätter man in i steg två av döden och där kan man uppleva förvirring, ökat medvetande eller vad du förväntar dig att uppleva. Dörren “bakåt” fortsätter att vara öppen och man kan gå fram och tillbaka hur mycket man vill. När man går bakåt upplever man tydligt att man är “där” men inte fysisk form. En del av dem man lämnat bakom kan också uppleva att man är där fast de inte kan se en. Vi kan stanna i det här stadiet hur länge vi vill och tycker det känns bra. Det är ju ändå bara ett ögonblick eftersom det är det enda som finns, tidsmässigt.

Bildkälla: Tim Geers, flickr.com

När vi känner oss redo för det förflyttar vi oss in i det tredje stadiet av döden och då stängs dörren bakom oss och vi kan bara se passagen framför oss. Stadie två kan vi befinna oss i i flera år, med vår tideräkning, men när vi går in i stadie tre rusar vi fram i en rasande fart mot ett ljus vi kan se i slutet av passagen. Ljuset blir större och och större och när vi stannar upp befinner vi oss mitt i “Allt som är” (“All there is”). I boken kommer sen en lång beskrivning av vad som sker med oss när vi liksom förenar oss med ljuset och förstår att vi alla är en. Våra förställningar om hur saker och ting fungerar försvinner och vi förstår på ett helt annat plan hur allting hänger ihop. Vi förstår också att vi inte är en kropp, inte ett sinne och inte en ande utan alla tre tillsammans. Det är en lång beskrivning av vad som sker med oss i det här stadiet och jag kan inte återge allt.

En väldigt intressant sak, som jag dock vill skriva lite om, är att vi får en fråga när vi befinner oss i stadie tre. Det är Gud som ställer frågan och den är så pass viktig att alla änglar lyssnar och våra nära och kära, som redan befinner sig på andra sidan, kommer till oss för att höra vad vi svarar. Frågan är: “Vill du stanna kvar?”. Vi har total valfrihet i allt vi gör, både i livet och i döden, och även här får vi alltså välja. Känner vi att vi inte är riktigt klara med det liv vi just levt kan vi välja att återvända. Det finns ju faktiskt många fantastiska historier om människor som varit döda under relativt lång tid och sedan återvänt. De har alltså svarat nej på frågan och då fått återvända och fortsatt sina liv. Känner man att man är helt klar och nöjd med sitt senaste liv så väljer man att stanna kvar på andra sidan. Sedan kommer man, troligen, att välja att återfödas så småningom men även det är upp till var och en. Det vanligaste är dock att man väljer att göra det för att man antingen vill ha nya upplevelser eller uppleva samma saker en gång till. Sen är det inte riktigt så enkelt, för vi kan också leva parallella liv, men jag lämnar den delen outforskad just nu. 😀

Ja, vad känner du när du läser det jag har skrivit? Kan det vara sant? Känns det rimligt? Egentligen gör det väl inte det, om man utgår ifrån det vi vet med våra begränsade sinnen, men för mig är det här på riktigt. Jag tror verkligen att det är så här det är. Som jag känner nu vet jag också vad jag kommer att svara på frågan i stadie tre! Men det kan vara en helt annan sak när jag verkligen är där och har tittat igenom mina “målningar” i tunneln. Ja, visst ja, det glömde jag skriva! I stadie tre går vi igenom vårt senaste liv och tittar på det, totalt objektivt, för att fundera ut om vi skulle vilja ändra på något i det och uppleva saker på ett annat sätt.

Nähä, hör ni, nu tänker jag avsluta med lite musik vilket var länge sedan jag gjorde. Den här låten med Imagine Dragons är lättsam och rolig tycker jag (även om det som sker i bakgrunden på videon kanske inte är så upplyftande). Och eftersom det är måndag i morgon passar den ju alldeles ypperligt! Ha det gott!

Dela.

Om skribenten

Missa inte våra intressanta artiklar

Läs fler artiklar på huvudsidan

Lämna en tanke