Energier

0

Hej, svejs! Ännu en vecka har passerat och som vanligt fattar man inte hur tiden kan gå så fort. Och sommaren fortsätter vilket är alldeles fantastiskt! Man borde kanske hänga på stranden och bada en massa, men det är inte riktigt min grej utan jag är hellre i bärskogen. Fast jag har faktiskt bara varit i skogen en gång den här veckan och nu börjar blåbären bli lite tråkiga. Finns fortfarande massor men eftersom det är så torrt just nu är de lite “ospänstiga”. I stället börjar lingonen mogna… 😀

Min sinnesstämning fortsätter att vara lite upp och ner, men den här veckan har den i alla fall varit mest upp. Jag har tänkt på det här med energier och hur de påverkas av hur jag (man) mår. Det är som att allting stannar upp omkring mig när jag känner mig låg. Tankarna blir “trånga” och det är inte så mycket idé att försöka göra några storverk just när det är på det viset. Kanske är det meningen att allt ska vara lite långsamt vid såna humördippar för att man ska ta det lugnt och ladda batterierna. För ofta tycker jag det är så att när humöret väl svänger uppåt igen är det som att jag tar ett hopp framåt. Nya idéer kan dyka upp hur lätt som helst och allt känns väldigt mycket bättre.

Jag brukar dock försöka hålla lite koll på mig själv så att det inte blir en alldeles för tung och nedåtgående spiral och jag vill inte tillåta det ledsamma alltför länge. För mig brukar det funka att börja rabbla en massa saker som jag är tacksam för (och verkligen känna känslan också) för att jag ska må bättre. Kanske någon annan blir gladare av att titta på roliga klipp på youtube, prata med vänner, skriva av sig det jobbiga, motionera (funkar också för mig) eller vad det kan vara.

Förra söndagen blev en sån där himla bra dag. Jag kände mig lite rastlös så jag frågade min väninna i Ulrika om hon ville hänga med på något. Det ville hon gärna så vi åkte till Kisa och käkade lunch på Café Colombia och satt och pratade länge, länge. Det var väldigt gott och mysigt och extremt lyxigt för jag blev till och med bjuden på lunch! Vi spånade om framtiden och hon hade några idéer om hur vi skulle kunna hjälpas åt med båda våra försörjningar framöver. Hon är visserligen frisör, så hon klarar sig, men det är ju aldrig fel om man kan dryga ut kassan lite.

Bildkälla: Kreg Steppe, flickr.com

En sådan dag skapar ju bra energi och på kvällen sen var jag ute på en promenad. Jag gick på ett ställe där jag inte har varit förut och kom fram till en sommarstuga som jag inte visste fanns. Min katt Kapten har fortfarande inte kommit hem och eftersom det här stället inte var så väldigt långt från mig, fågelvägen, kollade jag runt lite och ropade efter honom. Han dök inte upp, och det var inga människor vid stugan så jag kunde inte fråga någon om de sett honom. Men det var ändå intressant för när Pia var här och hälsade på hade hon en känsla av att han var ca 1 km från mig i den riktning där den här sommarstugan låg. Jag har kollat på karta och den ligger exakt 1 km härifrån. Under veckan var jag dit en gång till, utan resultat, och jag har även pratat med några bofasta som bor en bit ifrån sommarstugan. Känns bra att ha gjort något i alla fall och jag ska försöka ta reda på vem som äger stugan, eller lämna en lapp där om att de hör av sig om de ser honom.

Annars är väl det som snurrar mest i mitt huvud nu en massa frågetecken inför framtiden. Där lyckas jag, tyvärr, inte ha så positiv energi som jag skulle vilja. Men jag känner att det ska bli bra att få den här sista veckan på mitt arbete (nu till veckan) avklarad, den ligger på nåt sätt “i vägen”, så jag kan gå vidare sen. Fick en riktigt negativ djupdykning i veckan där jag insåg en sak. Min tanke har varit att jag kommer att vara fri när jag har lämnat min arbetsplats men jag kom på att jag i stället kommer att sitta fast i ett system (arbetslöshet/a-kassa) där jag inte alls vill vara bara för att få pengar som ändå inte kommer att räcka till det allra nödvändigaste. Tänkte jag ju inte på när jag sa upp mig…

Så kan jag ju inte ha det, så nu jobbar jag på att vända på den tankegången och i stället se det som en språngbräda mot det nya livet jag ska skapa till mig. Jag vet faktiskt inte exakt vad allt det här kommer att leda till så det är bara urdumt att vara så negativ. En anledning till mina tankar tror jag är att jag inte vet hur allt kommer att fungera. Där spelar nog högkänsligheten in en hel del. Förändringar är jobbiga och speciellt att inte veta exakt hur allt kommer att bli. Det skapar en stress i mig och gör att jag har svårt att hålla mig positiv. Men en bättre infallsvinkel på situationen är att jag tänker att den hjälper mig att komma framåt och vidare och kan visa mig vägar och möjligheter som jag inte vet just nu att de finns.

I morgon ska jag rikta in mig på att njuta av min sista lediga dag den här sommaren. Visserligen behöver jag klippa gräset, som tyvärr inte är någon favoritsysselsättning, men jag får ta det som ett träningspass och så kan jag glädja mig åt hur fint det är när det är klart! Som tur är behöver jag bara klippa på baksidan som alltid ligger i skugga. Framsidan är väldigt solig och där har det inte växt något, i princip, nu när det har varit torrt ett tag. Ha det gott alla!

Dela.

Om skribenten

Missa inte våra intressanta artiklar

Läs fler artiklar på huvudsidan

Lämna en tanke