Överätningsbeteende

0

Tänka sig, jag kom på hur jag insåg att jag har en ätstörning! Helt plötsligt kom jag ihåg att jag vid ett tillfälle, när det var ovanligt stökigt omkring mig, tänkte att jag ville bo för mig själv så jag fick äta ifred. Den tanken fick mig verkligen att stanna upp och inse att det nog inte var en helt sund reaktion. I samma veva hade jag fått veta att en kompis hade börjat ta tag i sitt alkoholberoende och jag kunde då direkt relatera mina tankar till det hen hade berättat om sitt beroende. Allt blev liksom så tydligt då!

Nåväl, det var inte det jag tänkte skriva om idag, utan om det som står i rubriken: lite om hur det här med överätning fungerar. Som jag skrev i mitt inlägg om min ätstörning, började det här med tröstätning rätt tidigt för mig och när jag var i tonåren var den fullt utvecklad. Efter grundskolan pluggade jag på annan ort i ett år och bodde inackorderad i ett par rum tillsammans med en kompis. Det var verkligen inte en optimal situation för mig, men det fick ju lov att fungera. Jag vet att jag tröstade mig med mat när situationen kändes för jobbig och mamma har berättat att när jag skulle ta bussen tillbaka efter en helg hemma, sprang jag ständigt i kylen för att hitta något att stoppa i munnen. Jag minns också att jag ibland kunde sticka ut och springa sent på kvällen när jag tyckte att jag hade ätit för mycket under dagen.

13465954025_c3a850746d_z

Bildkälla: wackystuff, flickr.com

Om man vill ta tag i ett överätningsbeteende är det en del saker man måste lära sig om sig själv. Det första, och kanske viktigaste, är varför man äter. Just överätning (eller kompensatoriskt ätande, som det kallas i Elin Borgs bok Mindful Eating), har ju inte direkt något med hunger att göra utan startar av andra anledningar. Det kan, som i mitt fall, vara ett sätt att dämpa stress, döva känslor, ge tröst men det kan också vara för att fylla ett tomrum, tristess, rastlöshet, socialt ätande tillsammans med andra, för att muntra upp sig eller skapa avslappning. När man tycker om att äta är det väldigt lätt att hitta en anledning att få äta, både att man vill trösta sig eller för att man är på gott humör! Jag kan komma på mig själv, om det har varit extra stressigt på jobbet, att gå och tänka på vad jag ska äta när jag kommer hem som tröst.

Bildkälla: flickr.com

Bildkälla: flickr.com

Sen behöver man ta reda på vad för sorts mat som lättare gör att man överäter. Socker är ju en klassiker som väldigt lätt skapar ett beroende. Det finns speciella bakteriestammar i våra tarmar som bara livnär sig på socker. De är inte så bra för oss för de slår ut mer nyttiga bakteriestammar. De luringarna skickar dessutom signaler till hjärnan att vi ska äta mer socker när deras mat håller på att ta slut! Inte lätt att motstå ett sockersug då! En viktig notering om sug, förresten: Sug går alltid över förr eller senare! Ibland kan det vara värt att vänta ut det och göra något annat en stund. Kanske övningen i slutet av inlägget? För mig har det faktiskt aldrig varit socker utan jag har mer överätit smörgåsar, mjölmat och snacks och det är själva konsistensen på maten som gör att jag fortsätter äta. Jag gillar lite torra konsistenser… Mjölmat skapar också lätt ett beroende och det kan även mjölkprodukter göra.

I mjölkprodukter finns ett protein som heter kasein och det är till viss del beroendeframkallande. Kasein är inte så nyttigt för oss för kroppen har svårt att bryta ner det. Kaseinet går då direkt ut i blodet och kroppen reagerar på det främmande ämnet och det uppkommer inflammationer. De sätter sig i kärlväggar runt hjärtat eller i lederna. Syrade mjölkprodukter som yoghurt, fil och creme fraiche, innehåller inte kasein eftersom det bryts ner av syrningskulturen. Själv dricker jag aldrig mjölk, men jag är väldigt förtjust i ost och även ost kan trigga igång mitt överätande. Just nu känner jag dock att jag har det under kontroll men jag inser att jag kanske, någon gång i framtiden, måste minska kraftigt eller helt avstå från ost (snyft). Som tur är är jag väldigt förtjust i smör också och smör innehåller inte kasein!

Bildkälla: stu_spivack, flickr.com

Bildkälla: stu_spivack, flickr.com

Det kan vara lite av ett detektivarbete att komma på vad som triggar igång beteendet och för mig har det tagit över ett år att komma på hur jag fungerar. Jag upplever dock att det är en befrielse att komma till insikt och det gör att jag kan bromsa mig själv allt som oftast. En sak som jag fortfarande har väldigt svårt med är att känna när jag är mätt. Jag tror att jag har “ätit sönder” mina signaler för mättnad under de perioder när överätandet har varit som mest intensivt. I Mindful Eating står det att det är viktigt att försöka hitta en balans mellan fysisk och psykisk mättnad och det kan jag verkligen relatera till. Speciellt om jag äter en måltid som jag kanske inte tycker är så god. Då vill jag gärna äta något godare trots att jag egentligen har fått i mig det jag behöver. Där har jag alltså en del att jobba på fortfarande!

Nu kanske någon som läser det här tänker att det här verkar väldigt tråkigt. Att alltid behöva ha koll på vad och hur man äter. Och, ja, det är tråkigt! Jag önskar jag kunde göra som min man; sätta mig vid matbordet, äta tills jag är mätt och sen inte fundera på mat mer. Men så funkar inte jag och jag tycker att vinsterna med att ha kontroll på mitt beteende väger tyngre än att inte ha kontroll. Jag får möjligheten att ha ett mer harmoniskt liv och min hälsa blir bättre. Även om man inte är överviktig påverkas såklart hälsan negativt av att stoppa i sig för mycket av fel saker. Blir man dessutom kraftigt överviktig så kan självklart ett överätningsbeteende till slut bli livshotande.

Som avslutning på det här inlägget tänker jag skriva ner en övning som har hjälpt mig mycket. Den kommer från boken Mindful Eating och jag har skrivit av ordagrant det som står om övningen:

20160423_162431

SOAS-en mindfulnessbaserad strategi

Så hur bemöter du det kompensatoriska ätandet genom ett medvetet förhållningssätt? Det första du behöver göra är att stanna upp och göra ett medvetet val innan du agerar. Du kommer nu att få lära dig en övning som är skapad av doktor Ola Schenström, och som återfinns i hans bok “Mindfulness i vardagen” (2007). SOAS är ett enkelt verktyg och en förkortning av fyra steg som hjälper dig att ta medvetna beslut i stället för att handla efter impulser. Läs stegen nedan och testa att göra övningen medan du läser dem.

1. Stanna upp. Hitta en plats där du kan vara ostörd några minuter. Försök att slappna av i kroppen. Ta ett par djupa andetag och känn hur kroppen får chans att slappna av lite.

2. Observera. Vad känner du just nu? Vilka känslor känns mest, hur känns de? Vad tänker du nu? Finns det tankar som stressar dig och ger dig obehag? Finns det positiva tankar? Hur känns det i din kropp? Känns den avslappnad, spänd eller rastlös? Känner du hunger, sug eller mättnad?

3. Acceptera. Just nu känner du de här känslorna och det är okej att du känner så just nu. Just nu tänker du de här tankarna, och det är okej att du tänker så just nu. Just nu känns det så här i din kropp, och det är okej att det känns så just nu. Ge dig själv utrymme att acceptera att just nu är det just så här det är.

4. Svara eller släpp. Hur vill du agera på situationen? Vill du svara på situationen genom att reagera på den, eller vill du släppa taget om de känslor eller tankar som stressar eller ger dig obehag och välja att inte gå in i dem? Fundera en stund över hur du väljer att agera.”

Prova gärna den här övningen nästa gång du blir väldigt sugen på godis, glass eller något annat smaskigt. Självklart kan övningen användas vid annat än matproblematik också.

Hoppas ni alla får en härlig helg i det fantastiska vädret!

20150730_101406

Dela.

Om skribenten

Missa inte våra intressanta artiklar

Läs fler artiklar på huvudsidan

Lämna en tanke