Tiden och maten

0

Hej, svejs! Måste börja med ett stort FÖRLÅT igen! Jag såg nu att jag har missat tre kommentarer på mitt förra inlägg. Tycker det är så pinsamt när jag inte godkänner och svarar på dem. Förut fick jag en liten pling på mejlen när det fanns en kommentar att godkänna, men så är det inte längre och jag har inte vant mig vid det så jag glömmer kolla. Förlåt, förlåt! Jag ska bättra mig!

Jaha, nu är tredje ljuset tänt. Vad fort december springer fram! Och likadant är det varje år tycker jag, eller det är väl till och med så att tiden går fortare och fortare. Igår var jag och handlade några julklappar till sönerna så julklappsköpen är jag nästan klar med nu. Det blir nog en ganska lugn julafton här och jag har en känsla av att vi kanske bara blir tre stycken. Absolut max fem i alla fall. Inte mig emot, då blir det lite lagom matfixande och sånt. Mina söner är hos sin pappas familj på julafton och kommer hit på juldagen. För tre, fyra år sedan minns jag att jag var så less på allt med julfirandet och att det inte var som jag egentligen ville ha det. Det var medans mamma levde och jag hade velat göra julen på ett annat sätt. Men nu är det en annan tid och i år ser jag fram emot julen och jag försöker frammana julkänsla i alla förberedelser.

Jag satte ju “tiden” som rubrik idag och jag har funderat lite på det här med tid. Vi ser tiden som linjär men så är den egentligen inte. Den är mer som staplad på en pinne i olika lager liksom. Så allt som någonsin hänt och allt som någonsin kommer att hända finns där redan och händer samtidigt. Det här har jag jättesvårt att greppa och förstå! Hur sjutton kan det fungera? Men det gör det tydligen och en sak som är bra med det är att då kan man läka ut situationer och trauman som har hänt tidigare i livet. Även sånt som har hänt långt tillbaka i ens släkt, eller sånt som hänt i ett tidigare liv. Jag är väldigt intresserad av kost och hälsa och vill gärna själv äta så nyttigt som möjligt. Jag har funderat på vad det här kan bero på och genom möten i andliga gruppen tror jag att jag börjar få en förståelse för vad det beror på.

När jag, vid något tillfällen, nämnde att min mamma var undernärd när hon var liten, sa Pia att det säkerligen påverkar min syn på mat och näring. Min släkt är från Norrland (pappa från Arjeplog och mamma från en by ett par mil från Skellefteå), och jag tror att levnadsvillkoren var ganska tuffa där emellanåt. Speciellt matmässigt. De hade säkert oftast mat på bordet, men det var nog inte alltid så mycket näring i den. Mycket mjölmat och inte speciellt mycket grönsaker. Bär har det ju alltid funnits gott om där uppe och det var säkert bären som gav dem de vitaminer de behövde. Möjligen är det så att jag försöker läka ut de umbäranden som min släkt har haft, näringsmässigt, genom att äta så bra och näringsriktigt som möjligt. Jag har länge, länge (nästan utan att jag har varit medveten om det) letat efter det optimala sättet att äta för att ge min kropp den bästa näringen. När jag läste Anthony Williams böcker kände jag att jag hade hittat, det jag tror på, är det nyttigaste sättet att äta. Så jag hoppas på att jag hjälper mina förfäder genom att ställa om min kost. Riktigt hur det går till vet jag inte, men jag tror på att de har nytta av det! 😀

Bildkälla: lisaclarke, flickr.com

Det får bli lite kort bloggande idag, för jag tror de flesta har annat att göra just nu, än att läsa bloggar! 😀 Själv ska jag ta en promenad nu och sen ska jag byta till julgardiner i köket. Och försöka hitta var jag har lagt alla juldukar! Jag fattar inte vad jag gjorde efter förra julen för jag hittar dem inte. Mycket märkligt! Jag har dock hittat några av mammas dukar så jag får väl ta dem om inte mina vanliga dyker upp. Jag avslutar med en jullåt som jag tycker är väldigt bra. Den är kanske lite beklämmande, och jag hoppas inte det är så här hos så många, men jag gillar den i alla fall. Ha det gott!

Dela.

Om skribenten

Missa inte våra intressanta artiklar

Läs fler artiklar på huvudsidan

Lämna en tanke