Skapar vi vår egen verklighet?

0

Hej, svejs! Jaaaaa, det gör vi! Som jag skrev igår har jag många ord i huvudet just nu, och när jag nu på morgonen satt och läste i en bok till morgonkaffet, blev det ännu fler som vill komma ut. Jag begränsade mig lite igår, så de orden får komma ut nu i stället! Varning att det kan bli rätt många… 😀 Idag är det inte alls så sommarvarmt här längre. Just nu är det 15 grader och blåser rätt mycket. När det är bra väder tycker jag det är skönt att ta ut en filt på gräsmattan och göra min lilla styrketräning där, men det kanske får bli inomhus idag. Funderar lite på det!

Det jag inte skrev om igår var några böcker jag har läst, och håller på att läsa just nu. Böckerna är “Samtal med Gud” som finns i tre volymer. Jag har läst ett och två, vilka jag lånat av en väninna, och de var så bra att jag kände att jag vill ha böckerna själv. De är inte helt lätta att hitta för det är över 20 år sedan de gavs ut men jag letade på ett antikvariat på nätet som heter Bokbörsen. Där fanns alla tre böckerna (den första kan man hitta på bokus, typ, men de andra två är lite svårare) så jag beställde dem. Det var lite roligt, för jag ville verkligen ha bok nummer tre först eftersom jag nyligen läst ut tvåan och innehållet i tredje boken verkade extra intressant. Så kom det en pling i telefonen om att jag hade ett paket att hämta men när jag såg avsändaren blev jag lite besviken för jag trodde det var de andra två böckerna. Så det tog ett par dagar innan jag hämtade paketet, men när jag sen öppnade det var det ju bok nummer tre! Jag hade blandat ihop vilka jag beställt ifrån! Så den boken läser jag nu med stort intresse.

Bildkälla: Tim Geers, flickr.com

För er som inte vet vad det är för böcker kan jag berätta att författaren, Neale Donald Walsch, vid ett tillfälle var väldigt frustrerad över sitt liv så han satte sig och skrev ett väldigt argt brev till Gud där han krävde svar på en massa frågor. När han hade skrivit klart och skulle lägga ner pennan kunde han inte röra handen och helt plötsligt började pennan skriva av sig själv. Som han upplevde det fick han svar från Gud och de svaren har resulterat i tre böcker. De är oerhört intressanta och jag rekommenderar verkligen alla att läsa dem. Oavsett om man tror på Gud eller inte. De förklarar så väldigt mycket om våra liv här på jorden. Bok två gjorde mig faktiskt lite nedstämd, den handlar mycket om hur vi styr världen, om ekonomi och hur vi tar hand om jorden, och det är inte mycket vi gör “rätt”. Jag satte ordet rätt inom parentes för enligt Gud finns det inget rätt och fel. Allt måste sättas i förhållande till när det sker/utförs och av vilken anledning. Men man kan väl säga att det är inte mycket vi gör som gagnar oss. Det verkar dock som att vi börjar lära oss och jag tänker tro på att allt bara blir bättre och bättre för oss! En anledning till att vi har så många problem här på jorden är att vi har separerat vårt andliga jag (själen), från vårt fysiska jag. Vi behöver verkligen återkoppla till våra själar!

Bildkälla: Blondinrikard Fröberg, flickr.com

För många av oss är det svårt att acceptera att vi skapar vår egen verklighet och att förstå att ingenting händer oss som vi inte har bjudit in i livet. Vare sig det är positivt eller negativt har vi själva skapat det för det är anledningen till att vi är här på jorden. Våra själar vet egentligen allting redan, men vi har glömt det så att vi kan skapa våra liv på nytt och lära oss komma ihåg det vi redan vet. Det är Guds avsikt med att vi finns här. Och eftersom det är Guds avsikt är det också våran för vi sitter alla ihop och vi är alla gudar och gudinnor. Vi sitter ihop med alla och kan inte, någonsin, separeras från varandra eller Gud. Man behöver inte använda ordet Gud om man inte vill utan till exempel säga källan om det känns bättre. Eller Kurt, eller Anna-Klara, det spelar absolut ingen roll. För mig känns Gud bra så jag fortsätter använda det namnet. Många kan också vara lite rädda för att dö, men vi kan egentligen inte dö, utan våra själar kommer att leva i all oändlighet. Vi byter bara skepnad när vi lämnar jorden. Det jag läste i bok tre nu på morgonen, berör både aspekten av vad som händer när vi dör och hur vi skapar våra liv och jag känner att jag vill återge det jag läste. Så nedan är direkt citat från boken och det Gud säger är det som är skrivet med kursiv stil. Författaren frågar vad som händer när man dör och Gud frågar om han tror att att man slutar skapa skapa bara för att man dör?

“Jag vet inte. Det är därför jag frågar dig. Jaha. (Inom parentes sagt så vet du faktiskt, men jag ser att du har glömt det – vilket är bra. Allt följer planen.) Du slutar inte att skapa när du dör. Är det tillräckligt tydligt sagt för att passa dig? Ja. Bra. Anledning att du inte slutar skapa när du dör är att du aldrig någonsin dör. Du kan inte göra det, eftersom du är livet självt. Och livet kan inte inte vara livet. Därför kan du inte dö. Så i dödsögonblicket händer detta att du … fortsätter leva. Det är därför så många människor som har “dött” inte tror på döden – de har inte upplevt sig som döda. Tvärtom så känner de sig (eftersom de är det) i högsta grad levande. Detta föder en viss förvirring. Jaget kan se kroppen ligga där helt stilla, men jaget rör sig plötsligt överallt. Det upplever ofta att det bokstavligen talat flyger omkring i rummet – sedan upplever det att det finns överallt i hela rymden, samtidigt. Och när det vill uppleva en särskild plats finner det sig plötsligt kunna göra det. Om själen (det namn vi från och med nu ger jaget, eller självet som det kallas av vissa) undrar, “Va, vad är det här? Varför rör sig inte min kropp?”, kommer den att finna sig där, svävande över kroppen och nyfiket iaktta stillheten.

Om någon kommer in i rummet och själen tänker, “Vem är det där?”, hamnar den omedelbart framför eller bredvid den människan. På så vis lär sig själen väldigt snabbt att den kan färdas vart den vill – med snabbheten hos sin egen tanke. En känsla av ofattbar frihet och tyngdlöshet uppfyller själen och det tar normalt ett tag för den att “vänja sig” vid att fara omkring så fort den tänker något. Om människan i fråga har haft barn och skulle råka tänka på dem befinner sig själen omedelbart tillsammans med dem, oavsett var de är. På så vis lär sig själen att den inte bara kan färdas och vara var den vill med tankens hastighet – den kan vara på två platser samtidigt. Eller tre. Eller fem. Den kan utan svårighet eller förvirring existera, observera och göra saker samtidigt på dessa platser. Sedan kan den “förena” sig själv, återvända till en plats, genom att bara inrikta sig på det igen. I nästa liv minns själen det som skulle ha varit nyttigt att komma ihåg i detta – att alla resultat skapas av tanken och när något manifesteras är det följd av en avsikt.

Bildkälla: chintermeyer, flickr.com

Så den avsikt jag inriktar mig på blir min verklighet? Exakt. Den enda skillnaden är hastigheten innan resultatet manifesteras. I det fysiska livet kan det gå en tid mellan tanke och upplevelse. I andens sfär är det inte så, där är resultatet ögonblickligen. Nyligen “hädangångna” själar lär sig därför att “bevaka” sina tankar mycket noggrant, eftersom de ögonblickligen upplever allt det de tänker på. Jag använder här ordet “lär” mycket fritt, mer som ett talesätt än som en faktisk beskrivning. Termen “minns” är egentligen mer träffande. Om de själar som finns i kroppar lärde sig att styra sina tankar lika snabbt och effektivt som de nyligen hädangångna skulle hela deras liv förändras. I skapandet av individuell verklighet är tankestyrning, eller det vissa kallar bön, allt. Bön? Att styra tanken är den hösta formen av bön. Tänk därför bara gott och rättfärdigt. Dväljs inte i negativitet och mörker. Och även i de stunder när allt ser dyster ut – särskilt i dessa stunder – ska du bara se fulländning, bara uttrycka tacksamhet, och sedan tänka enbart på vilken manifestation av fulländningen du väljer därnäst. I denna formel finns lugnet. I denna process finns friden. I denna medvetenhet finns glädjen. Det är makalöst. Tack för att du framförde den här fantastiska kunskapen genom mig! Tack för att du lät den framföras. Ibland är du “renare” än andra gånger. I vissa stunder är du mer öppen – som en sil som just har rengjorts. Den är mer “öppen”. Det finns fler hål som är öppna. Det var en bra metafor.

Jag gör mitt bästa. För att sammanfatta det hela: Själar som släppts från kroppen minns snabbt att noggrant bevaka och styra sina tankar, för det de tänker på är det de skapar och upplever. Återigen förklarar jag att detsamma gäller för själar som ännu befinner sig i en kropp, den enda skillnaden är att resultaten vanligen inte uppträder lika snabbt. Det är den tid som förflyter mellan tanke och skapelse – det kan röra sig om dagar, veckor, månader eller till och med år – som skapar illusionen att saker och ting händer dig, inte händer på grund av dig. Detta är en illusion som får dig att glömma att du ligger bakom det som sker dig. Som jag nu har beskrivit flera gånger är denna glömska “inbyggd i systemet”. Den ingår i processen. För du kan inte skapa den du är förrän du glömt vem du är. Så illusionen som skapar glömskan är en effekt som skapats avsiktligt. När du lämnar kroppen kommer det därför som en stor överraskning att se det omedelbara och uppenbara sambandet mellan dina tankar och det du skapar. Först är det en chockerande överraskning, som sedan blir mycket behaglig när du börjar minnas att du ligger bakom skapandet av din upplevelse och att du inte är en verkan av den.

Slut citat från boken! Jag tror jag säger som Ernst: “Där har vi det!” Mycket tydligare än så kan det ju inte sägas! Välj dina tankar noga (som jag skrivit många gånger)! Gäller verkligen i allra högsta grad mig själv!

Bildkälla: elizaIO, flickr.com

Nu när jag satt och skrev av ifrån boken tänkte jag på att jag är tacksam för att jag, i min ungdom, lärde mig att skriva maskin med fingersättning. Visserligen skriver jag en del fel, men jag tror att det går snabbare för mig att skriva med fingersättning än om jag skrev med bara pekfingrarna. Fast om jag gjorde det jämt skulle jag nog bli relativt snabb med det också. Hur som så känns det smidigt att skriva som jag gör. Nähä, hör ni, nu får det vara färdigskrivet för den här helgen! Dags att röra på kroppen lite! Ha det gott och håll koll på tankarna!! 🙂 🙂

Dela.

Om skribenten

Missa inte våra intressanta artiklar

Läs fler artiklar på huvudsidan

Lämna en tanke